Trygghet och otrygghet kan ta många olika former och är ett omfattande område. I det här projektet fokuserar vi specifikt på sexuella trakasserier, övergrepp och gråzoner. Sexuella trakasserier och övergrepp inkluderar alla sexuella handlingar utan samtycke, när samtycke baseras på tvång eller manipulation eller när samtycke inte kan ges (t.ex. på grund av ung ålder, kraftig berusning, medvetslöshet eller när man sover). Den här gränsdragningen kan vara enkel och tydlig ibland, andra gånger kan gränser suddas ut och förflyttas – särskilt i relationer där social status, resurser och beroende är ojämlikt fördelad. Det kan skapa gränsland och gråzoner mellan relationer med samtycke och utan samtycke, vilket vi också undersöker i det här projektet.

Under det senaste decenniet har uppmärksammade fall av sexuella trakasserier och övergrepp skakat idrottsvärlden globalt och lokalt. Under #metoo skapades hästsektorns #visparkarbakut. Sedan dess har en rad fall av sexuella trakasserier och övergrepp inom hästsporten avslöjats och utsattas berättelser har skildrats i medier, TV-serier, radiodokumentärer och böcker. Några fall har anmälts, ett fåtal har lett till fällande och friande domar samt disciplinära åtgärder inom hästsporten.

Problemet fördjupas av såväl tystnadskultur som gråzoner. Tystnadskultur gör att få känner sig trygga att rapportera vad de själva eller andra varit med om. Gråzoner kan handla om beteenden och situationer som ligger i gränslandet mellan vad som är socialt accepterat eller inte i ett visst sammanhang. Och om vad som är lagligt eller olagligt. Och om vad som är förenligt med hästsportens värdegrund eller inte. Till exempel sexuella relationer mellan en överordnad i maktposition med hög status och en underordnade person i beroendeställning. Ojämlikheten komplicerar gränsdragning i såna relationer. Tillsammans med tystnadskulturen skapas isolering, sårbarhet och risk för utnyttjande. Gråzonsfall brukar vara särskilt svåra att identifiera och hantera i brist på regler, men också brist på systematiska rutiner för att tillämpa regler och värdegrund. Det behövs därför ökad kunskap och medvetenhet om just tystnadskultur och gråzoner.

Hittills saknas det vetenskapliga studier om sexuella trakasserier, övergrepp och gråzoner inom hästsektorn. Det är ett problem eftersom dessa frågor är kontextuella. Det vill säga att det krävs kunskap och medvetenhet om hästsportmiljöns sociala, kulturella och relationella sammanhang – inte minst eftersom hästsektorn lockar många unga, starkt investerade, engagerade personer (oftast tjejer) i underordnade, resurssvaga positioner. Dessa omständigheter är kända riskfaktorer för sexuella trakasserier, övergrepp och normalisering av gränsöverskridande beteenden.