Varför ska jag delta i projektet, gör min medverkan någon skillnad?

Lovisa Broms: Din medverkan gör skillnad! Genom att vi får tillgång till så många röster som möjligt från hästsporten så får vi en bättre uppfattning om hur miljön ser ut i verkligheten. Alla erfarenheter och berättelser bidrar till att vi kan skapa en bättre förståelse för hur man inom hästsporten kan arbeta konstruktivt för att förebygga och hantera problem kopplade till gråzoner och sexuella trakasserier.

Hanne Sogn: Ja. Din medvirkning i prosjektet vil gjøre en forskjell. Dine erfaringer fra hestesektoren ligner kanskje andres, samtidig er din historie unik. Når vi får innsikt i et mangfold av erfaringer, kan vi også gi et mer utfyllende bilde av hestesektoren som sådan.

Jag har inte varit utsatt för några övergrepp, kan jag ändå vara med i studien?

Hanne Sogn: Ja. Om du ikke selv har opplevd noe, men kanskje sett eller hørt eller bidratt til å oppdage hendelser som ikke skal skje, er dette også viktig å få frem. Eventuelt har du kanskje tanker om hva som kan bidra til å forebygge overgrep i hestesporten eller erfaringer med tiltak. Dette er også erfaringer vi gjerne ønsker innsikt i.

Lovisa Broms: Absolut! Vi vill ta del av alla typer av berättelser och goda exempel på hur exempelvis ett förebyggande arbete ser ut eller hur man kan arbeta för att skapa en trygg hästsportmiljö för alla inblandade.

Varför fokusera på det negativa när det finns så mycket positivt med hästsporten?

Lovisa Broms: Hästsporten är en enormt positiv kraft men vi vet att inte alla känner sig trygga i hästsportmiljön. För att öppna upp hästsporten för fler behöver det arbetas kontinuerligt med trygghetsfrågor.

Susanne Johansson: Vår utgångspunkt är att det positiva överväger det negativa många gånger om. Det är minst lika viktigt att främja och synliggöra trygghet och allt positivt som finns i hästsporten som att samtidigt förhindra och begränsa otrygghet. Men för att kunna åstadkomma förändring behöver vi tänka om kring vad som är positivt och negativt. Vi tycker det är positivt att synliggöra och prata om viktiga utmaningar och problem som finns, för de försvinner inte bara för att vi inte låtsats om dem – tvärtom.

Åse Strandbu: Jeg er helt enig med Susanne. Å drive med hestesport eller med ridning uten å konkurrere er veldig positivt for de aller fleste. Derfor er det også viktig å få fram i lyset det som ikke er bra så en kan gjøre noe med det – og slik gjøre hestesporten enda bedre.

Varför undersöker ni just sexuella trakasserier och övergrepp, varför inte all slags utsatthet?

Susanne Johansson: Det behövs definitivt mer kunskap och fler åtgärder mot alla former av utsatthet. Hur de hänger ihop, skiljer sig åt och mycket mer. Det räcker långt ifrån med bara en studie – det behövs upprepade och många studier om sammanhängande områden som gemensamt kan öka och fördjupa kunskapen över tid. Anledningen till att vi i det här projektet inriktar och avgränsar oss till just sexuella trakasserier, övergrepp och gråzoner är att vi i forskarlaget kan just det området allra bäst och därför tror att vi kan bidra mest till det.

Vadå gråzoner, är det inte viktigare att fokusera på det allvarligaste formerna av övergrepp?

Susanne Johansson: Det behövs ett helhetsperspektiv. Det finns både likheter och skillnader, oftare gradskillnader än artskillnader, mellan ”grova” och ”mindre grova” övergrepp. Det är också svårt att gradera upplevelser på det sättet för de kan variera mycket. Att ett lagbrott kan bedömas som mer eller mindre allvarligt i juridisk bemärkelse är inte detsamma som hur en utsatt individ upplevt någonting och vilka konsekvenser det får på kort och lång sikt. Ett förtroendebrott är inte olagligt, men det kan vålla stor social och psykologisk skada. I min forskning har jag noterat att gråzoner brukar vara särskilt svåra att hantera inom idrotten. Alltför ofta görs ingenting alls och det är svårt att göra rätt. I gråzoner och olämpliga beteenden kan också allvarligare saker än vad man först uppfattat dölja sig. Därför är det något som behöver prioriteras.

Är hästsporten otryggare än andra sporter?

Nina Sølvberg: Det finnes lite forskning om forskjeller mellom ulike idretter. Seksuell trakassering og overgrep kan skje i alle idretter, men noen studier viser at utøvere i lagidretter opplever mer trakassering og overgrep enn utøvere i individuelle idretter. Andre studier finner ingen forskjeller mellom lagidretter og individuelle idretter. Vi vet ikke om hestesporten er mindre trygg enn andre idretter.

Susanne Johansson: Mycket spelar in i hur trygga eller otrygga vi känner oss i en miljö. Det finns både subjektiva och objektiva dimensioner och de överensstämmer inte alltid. Om den faktiska förekomsten av utsatthet är högre inom hästsport än annan sport finns det ännu inte studier som svarar på. Men uppmärksamheten kring trakasserier, övergrepp och utnyttjande inom hästsporten kan nog skapa en större känsla av otrygghet. Medvetenhet, synliggörande och kunskap är skyddsfaktorer, men samtidigt kan okunskap om vad som pågår i skymundan bakom fina fasader skapa en falsk bild av trygghet. Inom idrotten finns en tendens att tänka ”syns det inte så finns det inte” om missförhållanden, men forskningen visar att det inte är så. Det synsättet är en chimär som kamouflerar missförhållanden. Det är en av de största utmaningarna på det här området skulle jag säga.

Kommer ert projekt göra någon skillnad?

Susanna Hedenborg: Ja, det är viktigt att framtida policy och hur vi hanterar frågor om trygg idrott bygger på forskning – och inte bara åsikter. Vi vill bidra till att bygga trygga miljöer för alla.

Åse Strandbu: Ja. Vi tror at det å undersøke det som ikke er så bra ofte bidrar til å få på plass noen nye rutiner og endre kulturer – hvis det viser seg å være nødvendig. Erfaringer fra andre idretter viser at forskningskunnskap om negative hendelser har bidratt til mer oppmerksomhet rundt temaet slik at flere vil si fra om forhold som ikke er akseptable og at organisasjoner opplever at de må ta tak i problemet. Det har vist seg fra flere andre idretter – og vil trolig gjelde for hestesektoren også. Hvilken skilnad prosjektet vil gjøre vil også selvsagt avhenge av resultatene. Vi vet jo ikke på forhånd hva undersøkelsen vil vise.